Istället för att räkna gem på Samhall…
18 september 2009 av Marina
…har jag räknat lite på några siffror från BRÅ för 2008
4014 anmälda sexuella övergrepp mot barn under 2008
Sexuellt tvång, utnyttjande m.m. (2, 3, 5-7 §) 960
Utnyttjande av barn under 18 år för sexuell posering, inkl grov (8 §) 70
Köp av sexuell handling av barn under 18 år (9 §) 46
Sexuellt ofredande (10 §) mot barn under 15 år 1 517
Våldtäkt inkl. grov (1, 4 §) Mot barn under 15 år (4 §) 1 421
269 lagförda för sexuella övergrepp mot barn under 2008
Våldtäkt mot barn (4 §) 144
Grov våldtäkt mot barn (4 §) 14
Sexuellt utnyttjande av barn (5 §) 51
Sexuellt övergrepp mot barn (6 §) 45
Samlag med avkomling/syskon (7 §) 10
Utnyttjande av barn för sexuell posering (8 §) 5
6,7 % av anmälda övergrepp lagfördes.
3745 anmälningar eller 93,3 % av anmälningarna ledde inte vidare till förundersökning eller så slutade de med ett frikännande
Om bara 6,7 % dömdes, hur kan då våra fängelser vara fulla av oskyldigt dömda?
De som gärna vill se övergrepp mot barn som en marginell företeelse anser att 70-90 % av anmälningarna är falska. Om vi utgår från att deras siffror stämmer så är det fortfarande 132-935 fall av sexuella övergrepp mot barn, där förövarna går fria!
Hur låter det?
4014 minus 70 % = 1204 minus 269 lagförda = 935 övergrepp utan upprättelse
4014 minus 90 % = 401 minus 269 lagförda = 132 övergrepp utan upprättelse
Under förra året!
Låt oss säga att förövarna begick 5 övergrepp vardera. Då skulle det handla om 27 till 265 förövare. Om 27 till 265 oskyldiga hade dömts, under ETT år, för sexualbrott mot barn hade det väckt folkstorm!
Nu är det alltså i stället 132 till 935 övergrepp mot barn som inte leder till upprättelse. Bara under ett år! Detta enligt kritikernas räknesätt.
Oavsett hur man räknar är siffran ohygglig stor. Redan siffran 132, i bästa fall, är ohyggligt stor.
Därtill kommer alla övergrepp som inte anmäls… Hur många barn är det egentligen som inte får upprättelse och hur många förövare går fria?
Man skall absolut sträva efter att starka rättssäkerheten så att oskyldiga inte skall behöva få sina liv förstörda och frihetsberövas utan anledning, men man får inte släppa efter på rättsskyddet som finns för de små i samhället. Eller snarare… skall finnas.
En liten titt på könsfördelningen bland förövarna:
Enligt BRÅs statistik för 2008 ser könsfördelningen för sexuella övergrepp* mot barn ut så här:
Män: 97,53%
Kvinnor: 1,9%
Okänd kön på förövarna: 0,56%
Detta handlar om fall där förövarna är minst skäligen misstänkta för sexuella övergrepp efter polisutredningen.
Skäligen misstänkt: Konkreta, objektivt underbyggda omständigheter föreligger som med viss styrka talar för att en viss person har begått den gärning som misstanken avser. På denna misstankegrad kan till exempel husrannsakan utföras.
*Våldtäkt mot barn under 15 år, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande, utnyttjande av barn under 18 år för sexuell posering, köp av sexuell handling av barn under 18 år.
Postat i Uncategorized | Taggad övergrepp mot barn, BRÅ, förundersökning, polisutredning, skäligen misstänkt, statistik, våldtäkt | 12 kommentarer
Lämna ett svar
Joru, så ser det ut. Mina misstankar om att domstolarna inte är neutrala verkar stämma. Jobba på, bra inlägg!!! Uno
Jag tror inte att några yrken, myndigheter eller organisationer är ”pedofilfria”. Sedan är frågan vilket inflytande de har.
Självklart finns de även inom politiken och då kan man fråga sig vilka frågor de driver…
Man har ju sett att vissa som varit aktiva på nätet i sk ”sexualliberala” frågor nu är aktiva inom politiken. På hög nivå…
Kommer vi att få ett pedofilparti så som de fick i Holland?
Ibland tycker jag att världen stinker.
Kram!
Uno är inte ensam om den tanken!
Jag tror vi är ganska många med den tanken. Hoppas bara att fler vågar tänka högt.
[...] 93,3 % av anmälningarna läggs ner Av suspicio Leave a Kommentar Kategorier: Uncategorized Tags: förövare och pedofiler går fria, sexuella övergrepp mot barn, statistik Det är svårt att få fram korrekta siffror på hur många av anmälningarna om sexuella övergrepp på barn under 15 år som leder till åtal. Men en bloggare har tagit fram siffror på det. Skrämmande statistik. 6,7 % av anmälda övergrepp lagfördes. 3745 anmälningar eller 93,3 % av anmälningarna ledde inte vidare till förundersökning eller så slutade de med ett frikännande (Länk till hela artikeln) [...]
Richard, Eva, Arne eller vad du/ni nu heter:
Skärp dig/er!
MYCKET BRA Marina!
Att du synliggör problemet och vad som verkligen är problemet.
Märkligt är att en liten klick av vuxenvärlden får så enormt utrymme och starkt stöd i förnekande och bortförklaringar.
Medan de minsta, de mest utsatta inte kan göra sina röst hörd och de som försöker föra deras talan tystas ned, förlöjligas, förföljs, förtalas.
Och ändå visar statistiken verkligheten (fast den är ännu värre med dold brottslighet). För att inte tala om barnpornografiska beslag.
Tack Monica!
Jag tyckte att det hjälpte att spalta upp det och visa hur illa det är även om man skulle se det med ”motståndarnas” ögon.
Jag förstår inte hur detta kan räknas som försumbart eller knappt existerande.
Förnekandet och bortförklaringarna är ett slag i ansiktet på de som är drabbade, fast även det kan nog bortförklaras.
Det sätt som vi som försöker hjälpa och stötta blir bemötta säger mycket om de som ger sig på oss. Och då menar jag inte de som faktiskt försöker föra sansade dialoger, utan de som gör allt för att knäcka oss.
Ett exempel är sökorden… Jag vill inte säga exakt hur det kan låta, men det är illa. Mycket illa. De sökord som använts för att hitta min blogg syns på min admin-sida. Och det är ingen trevlig läsning när de värsta har varit i farten. Men sådant skall vi bara svälja… och så skall vi vara ”sakliga”. Dvs vi får inte reagera känslomässigt…
Näää… jag förstår mig inte på provokatörerna och lobbyisterna. Undrar om de själva gör det…
Jag skrev just till Betty i ett annat inlägg att de som försöker få barnpornografin att verka rumsren, borde ta ett samtal med poliserna som sitter och jobbar med materialet dag efter dag. En liten ”realitycheck” så att säga.
Roligt att höra från dig igen.
Ta det som en komplimang Marina. Ju fler som vill åt dig och din blogg, desto fler känner sig hotade av ditt budskap. De är rädda och fega. Så du är bara att gratulera!
Har du någon gång mött en motståndare in real life? Som är beredd att föra en saklig diskussion, öga mot öga?
Det har aldrig jag gjort.
Tack Monica.
Jag väljer också att tolka det så där.
Jag vet inte riktigt hur jag skall svara på din fråga… Jag har mött en av motståndarna, men det var under en period där vi samarbetade. Så det kan nog inte räknas…
Jag träffade Alex Limonovic och jag kan nog tycka att det var modigt av honom. Men som sagt, vi samarbetade så det blev ingen direkt diskussion.
Jag har bett några av mina motståndare om ett möte där vi skulle kunna säga det vi har att säga, men intresset har varit svalt:-)
Det finns någon som har sagt att de vill träffa mig, men det har visat sig vara tomma ord. Så tomma att de ekade:-)
Så svaret på din fråga är nog ett stort ”nej”.
Helt suveränt Marina!!
Dessa siffror är så otroligt viktiga och talande. Ett förslag, att du skickar upp dessa till regeringen?! och andra instanser…
Detta arbete som du gjort ovan måste du bara sprida vidare.
All cred till dig
MVH
Bara jag:
Tack! Det uppskattas!
Ditt förslag tåls att tänkas på:-) Eller snarare… Det skall banne mig göras!
Kram på dig!