Ljug för mig och jag vill tro dina lögner
31 juli 2010 av Marina
Sitter och väntar på gryningen
Väntar på solens första trevande strålar
De som suddar ut nattens tunga känslor
Som får de svarta klorna kring mina inälvor att släppa taget
De som får min tomma säng att se ut som om du just åkt
Som om du precis stigit upp
Så att jag kan somna om i vetskap att du var där
Falsk vetskap kan vara trösterik
Under påverkan av gryningens ljus
Kom, gryningens ljus
Ljug för mig
Och jag vill tro dina lögner
Marina Iren Engan
10-07-31
01.00
Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar
Så vackert och smärtsamt!
Du skriver så talande! ❤
Knaak
Tack min älskade vän!